FÖR SKOLORNA

Projektet genomförde också ett utbildningsprogram, eller intervention, vars syfte var att undersöka och hitta medel för att öka på ungas studiemotivation och skolvälmående. Programmet implementerades med för 7. och 5. klassare. I övergångar av studier, alltså då elever flyttas från lågstadiet till högstadiet, upplever ungdomarna nya utmaningar till vilka träningsprogrammet erbjuder stöd för att överkomma.

Träningsprogrammet innehåller sex lektioner, under vilka det undervisas nya slags sätt att tänka och agera speciellt angående utmanande studiesituationer och vardag. Under lektionerna görs uppgifter individuellt och i grupp. Meningen med uppgifterna är att hjälpa igenkänning av skadliga tankesätt och hittande av sätt att ändra på tänkande och agerande. På lektionerna synliggörs också betydelsen av samarbete och hjälpande av andra i relation till den personliga motivationen och lärande.

Under loppet av träningsprogrammet samlades material för forskningen, i vilken man utreder ungas tankesätt (fixed och growth mindset) och deras upplevda delaktighet i skolan. Syftet för denna forskning var att skapa ett undervisningsprogram som passar skolans vardag och som i fortsättningen kan utnyttjas omfattande i hela Finland.

KONTAKT

Jenni Laurell, Forskare, Helsingfors universitet

jenni.laurell@helsinki.fi

I projektet Growing Mind har vi studerat hur kreativitet och innovation kan stödjas genom uppfinningar och designprocesser. I uppfinningsprojekten utnyttjas olika digitala verktyg i nya uppfinningar menade för olika användare. I genomförande samarbetade vi med lärare och skolor. Vi planerade projekten tillsammans med lärare i workshoppar och vi erbjöd dem utbildningar angående digitala verktyg. Uppfinningsprojekten är ämnesöverskridande helheter men de kan även genomföras inom ett läroämne. Vi arbetade på olika årskurser: i lågstadiet med årskurserna 1 – 3 och 5 – 6, samt i högstadiet med årskurserna 7 – 8.

KONTAKT

Helsingfors universitet

pirita.seitamaa-hakkarainen@helsinki.fi

I projektet Growing Mind undersökte Tammerfors universitets spelforskningslaboratorium om skapande av spel kunde användas som en undervisnings- och inlärningsmetod. Vi anordnade evenemang i samarbete med lärare och skolor för skapande av spel, det vill säga speljam. I speljamen kan man skapa både digitala spel och mer traditionella spel så som kortspel, brädspel och helt nya idrottsgrenar. Speljamen kan vara ämnesöverskridande helheter eller genomförda inom ett läroämne. Vi arbetade först med gymnasister och utökade senare vår verksamhet till mellanstadiet. Vi ordnade också utbildningar och workshoppar för lärare om ämnet.

KONTAKT

Riikka Aurava, Forskare, Tammerfors universitet

riikka.aurava@tuni.fi

I provningen användes spelmiljöer samt nya pedagogiska modeller, i vilka man kopplar matematisk tänkande till observerande och tolkande av vardagliga fenomen. Forskningsbaserat utvecklade spelmiljöer riktar sig mot både de naturliga talen och bråk- och decimaltalens område. Number Navigation Game är en spelmiljö utvecklad i Åbo universitet, som möjliggör intensiv träning med naturliga talens aritmetiska operationer och stärkande av nätverken för rikliga tal och beräkningar, som är grunden för flexibelt matematiskt tänkande. Number Trace är en spelmiljö utvecklad i Tammerfors universitet för förstärkande av förståelsen av begreppen av bråk- och decimaltal. NanoRoboMath är en spelmiljö utvecklad i Åbo universitet, vars målsättning är att stödja flexibel och adaptiv kompetens inom användning av aritmetiska operationer på bråk- och decimaltalens område.

Vardagsmatematikens pedagogiska observationsmodeller utgår från långvarig grundforskning. I den har man lagt märke till att när man spontant fäster uppmärksamhet vid matematiska egenskaper utom ramen för den organiserade matematiska undervisningen, befäster man på ett betydande sätt utvecklingen av matematiskt tänkande på ett djupare plan. I detta projekt har vi testat speciellt metoder, i vilka observerande av omgivningens kvantitativa förhållanden förstärker förståelsen av bråk- och decimaltalsbegrepp.

KONTAKT

Saku Määttä, Åbo universitet

saku.maatta@utu.fi

Minna Hannula-Sormunen, Åbo universitet

mimarha@utu.fi

Erno Lehtinen, Åbo universitet

ernoleh@utu.fi

Med lärandeanalytik menar man analyserande av spåren från digital inlärning. Med hjälp av lärandeanalytik kan man till exempel känna igen utmaningar i lärande, knutpunkter eller grupparbetsfenomen. Dessutom kan man med hjälp av lärandeanalytik erbjuda lärare exakt information om elevernas individuella framsteg. I arbetspaketet 4 undersöktes och utvecklades nya lärandeanalytiska metoder. Som teman var visualiserande av lärandeprocesser, öppen problemlösnings lärandeanalytik, framtidskompetensernas (21st century skills) lärandeanalytik, samt att bringa lärandeanalytik inom räckhåll för eleven eller studeranden själv. Materialet samlades från så väl elektroniska system, enkäter, observationer som sensorer så som närhetssensorer eller så kallade mood-sensorer (wearbles). Som metoder användes både kvalitativ och kvantitativ forskning samt maskininlärningsmetoder.

Growing Mind projektet har stött systemisk utveckling av skolor, baserat på skolornas eget utvecklingsarbete samt deras egna mål och behov. Samutveckling med varje deltagande skola tog 1-2 år, beroende på skolans utvecklings- och resursbehov. Samutveckling som arbetssätt består av välbeprövade forskningsmetoder samt vår forskargrupps omfattande expertis och expertnätverk. Mer information från doktorand Hanna Reinius.

KONTAKT

Hanna Reinius, Forskare, Helsingfors universitet

hanna.reinius@helsinki.fi